Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, det Ar om Nils Jonsson.
Det var en stark karl, treflig och munter
och rik som ett troll. För resten Lar jag
alltid b&llit honom för en “snedig” och vidlyftig
krabat och inte ville jag en gång inför Petrus
byta orlofssedel med honom, s& knekt jag Ar.
NAr Nils Jonsson fick en ny kontrollör,
bjöd han honom första gången på toddy och
“pumpade” honom för att få veta hvars aqdas
barn han var. Så kom kortleken gårna fram:
dår var b an en riktig öfverdängare och han
spelte gårna efter “tecken” med sina vAnner
i byn, som voro ditbjudna. Det påstods att
för en trettio år se’n hade dår varit många
kontrollörer, som hade rest dårifrån sjålfva,
men lagt arvodet på stållet. Sådana voro
vanligen de b Asta att bli omsams med, mente Nils
Jonsson, och dem tyckte han om: de måtte
gårna liberalt liksom de spelte liberalt och
fingo oftast en liten present “som minne af
gammalt trefligt kamratskap om
vinterkvållar-ne,” når de slutligen gåfvo sig af. Hvad
katten, sa alltid Nils Jonsson, kronan, som
plockar åt sig i hvarenda hörna, behöfver
vårkli-gen inte se snålt på ett öre då och då, och
inte på en kanna brånvin håller 1
Men det beråttades också, att en och
annan hade principer och inte låt locka eller
tubba sig hvarken af hopp om presenter som
minne af kamratskap eller af Nils Jonssons
jeremiader om hur mycket en brånneriegare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
