Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Har du inte hört talas om någon
an-nan, som s&lde sin baste van för tretti
silver-panningar, du Judas> sa hon. Kanske du har
glömt hur det gick honom! Jaså, det blef
lönen för jag har gatt och vantat på dig i
ader-ton långa år och varit hvars mans spott och
spe för din skuli? Tag du Johanna! Nu nar
jag vet hurudan persedel du ar, ville jag inte
ha dig, om du så kladde mig i silke och si- •
den från hjässan och till fotabjallet. Tag du
henne! Jag ska inte fälla en tår — annat an
öfver min egen dumhet: den skams jag öfver.
Men du borde skämmas mer an jag.
“Alfri-da kan inte spara!” Jag har ingenting slösat
bort, men jag tror inte att Gud vill hans barn
ska gå lasiga! År vår kropp hans tempel, så
ska den inte se ut som en svinstia utanpå.
Och har en piga ingenting att ta på sig når
hon gifter sig, får hon nog gå som ett
hampaspöke i alla sina dar se’n. En sådan
gni-dare som du år består henne sannerligen
inte med så mycket som ett lintyg. Tag du
Johanna! Med Guds hjalp skall jag nog få
både kläder och föda till döddagar dig
förutan och komma i graf ven som en arlig piga.
Husaren ar inte af dem, som ge bort hus utan
alt de få gårdar i stallet: se’n Johanna plockat
båret af dig, får han igen sina tretti
silver-pängar med ränta, når du är död. Och jag
missunnar dem inte hvarken dig eller
pångar-ne. Det kommer nog den dag, då du inser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
