Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk varade lifvet ut och lite till — 4‘det kan man
inte säga om en hel hop storverk här i verlden!” sa*
Stenström.
Men den tiden var längesedan förbi, då
Stenström gjorde konstverk.
Nu gick han omkring och “slog sten” at
bönderna mot en ringa penning: 25 öre i daglön sommar
och vinter utom hvad gummorna stucko till honom
på eftermiddagarna, t. ex. en ostkant eller en sup
eller en bit korf i slaktetiden — då är man inte så
noga med korfvarna.
Bröd hade han på fattighuset liksom tak öfver
hufvudet nattetid — mjölk tiggde han af
bondkvinnorna. Fick han ingen, gick han till
husmanskvin-norna och fick sig lite dricka — helst se*n det börjat
surna. Och när den tiden var inne kunde han visst
vädra, i hvilken del af Hönslösa församling han än
höll sig. Han tog så sällan fel, att när det någon
gång inträffade, sågo Malena Murarens eller Sara
Snickarens helt förbluffade ut, när han kom in med
sitt lerkrus, och sade, förläget leende: “Nej men
Sten då! Vet du inte, att vi bryggde i förra veckan
— inte är det surt än?”
“En kan ju få en tår friskt då till ombyte!”
mente då Stenström gemytligt.
Ty glad var han jämt — trots sina knälösa
byxor, sina trassliga tröjarmar, sin malätna
hund-skinnsmös8a och sina “sockalösa” strumpor i de
spräckta träskorna, lika glad som då han var
konstnär och i gilleslag med riksdagsmannen. Ty det
hade han varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
