Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl lära mig. Jag har hört att frun är sjuk, och
det gör mig så ondt om de stackars barnen: de se så
bleka och vanvårdade ut.”
“Jag har så liten tid att ägna mig åt dem. Jaha,
ser du ,jag ville nog, men —”
“Men—”
“Min fru kunde få veta, att —99
“Hvad kunde hon få veta?”
Hon såg på honom med en klar blick.
“Hm! Att — att —”j
“Att herr Ängholm en gång brutit sitt löfte mot
mig? Har inte herr Ängholm talt om det?”
“Nej”, kom det dröjande svaret.
“Det var illa. Men då hvarken jag eller herr
Ängholm har något att blygas öfver, så —”
“Åh, jag har dyrt fått plikta för att jag svek
dig. Men det ska’ vi inte tala om.”
“Nej, det ska’ vi inte.”
“Men därför unnar jag dig bättre än att dra’s
med hennes tunga humör! Stackaren! Och det är
väl mitt fel, också!” Han satte sig och gömde
ansiktet i händerna.
“Men herr Ängholm har plikter mot de små!”
“Åh, se’n man har glömt hjärtats första plikt,
glömmer man snart de andra också. Oh!”
“Kan jag få tala med frun?”
“Jag skall höra efter”, sa’ han beslutsamt.
Och om några dagar flyttade Ingeborg dit.
Barnen fingo moderlig vård: deras kinder fingo
hull och deras läppar ett varmt leende. Där bM
ordning i hemmet; maten stod väl lagad på bordet i
rättan tid; partierna på kontoret togo slut, ty lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
