- Project Runeberg -  Från stugor och gårdar. Svenska folklifsbilder /
110

(1912) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunde lätta dig ifrån, jag, som har liteJ mer
lifs-erfarenhet än du. Säg mig det nu uppriktigt!”
Hon satt länge tyst och färgen på hennes
kinder växlade. Slutligen började hon:

“Jag har alltid varit lite’ glad vid Lars, och
strax vi blefvo bekanta såg jag nog, att han höll
af mig; men han var alltid ett sådant beskedligt lif
och lät andra gyckla med sig ute bland folk, så jag
nästan tyckte det var förargligt, när de sade jag
skulle ha honom.”

“Åh, jag tyckte där var ruter i honom, när han
tjänte hos mig —”

“Jo, se prosten förstår mig nog inte. Jo, se,
därför kom det sig så, att jag gick och höll honom
uppe år efter år — när jag så blef allt mer fäst vid
honom, ångrade jag, att jag missaktat honom. Jag
var rädd att Herren skulle hemsöka mig för det.
Förstår prosten mig?”

“Fortsätt”, sade prosten vekt.

“Och så hörde jag en gång han sa’, att han var
så glad vid barn, och ömkade de föräldrar, som inga
hade. Och så kom jag att tänka på, att jag nu har
gått och låtit min ungdom förgå — jag är nu redan
öfver de tretti. Om jag nu toge honom och Herren
skulle straffa mig med ofruktsamhet och han skulle
täras bort af sorg för det, så skulle jag aldrig få en
glad stund. Därför tycker jag att jag är rent för

gammal för honom––––-jag är så ängslig — —

inte för mig själf, inte. Men ack, om jag hade tagit
honom för fem år se’n.”

Och hon grät, men lugnare och lättare var
hennes sinne, nästan glad hennes blick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:36:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whstugor/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free