Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre vise män.
Ni kände aldrig nämndemannen Esbjörn
Sten-bilsson i östervångf Nej, jag kan tro det. Också
har där ju blåst många rader se’n de lade hans
trötta ben till hvila på kyrkogården.
Alla kallade honom “en ärans man”. Och det
betydde då för tiden i de bygderna, att han stod
sig bra, gick i kyrkan tre söndagar i månaden
och till skrift enligt vedertaget bruk, lånte ut
pengar räntefritt till dem, som gingo hos honom på
hösten eller voro hans handtverkare, kräfde bara
fem procent af andra, tog inte gärna mer än fyra
supar i hvardagslag och aldrig mer än högst sex på
ett stort gille men ändå hade anseende för att vara
en nykter och ordentlig man. Skolläraren höll
Esbjörn alltid på sju stegs af stånd och husmännen på
tie, men sa’ ja och amen till prästens förslag på alla
stämmor. Han rökte en gammal pipa från farfars
tid men skulle aldrig kunnat besmitta sin mungipa
med en “rökepinne”, sådde och höstade på bestämd
dag efter en gammal anteckningsbok från 1700-talet
utan afseende på väderlek och årsmån, steg
ordentligt upp kl. 4 hvar morgon och väckte folket och
kröp se’n till kojs vid 6-tiden, sof största delen af
dygnet på vintern men nöjde sig med fyra timmars
sömn på den tid, då höstarbetet skulle skötas. Han
hade inga tidningar och just inte så många böcker:
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
