Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Fy skäms!” sa* Karna med gråten i halsen.
Prosten stack hufvudet ut genom dörren.
“Sådana som Karna plockar man heller inte på
träd, du Hans! Och egentligen satt hon för högt
för dig — det ger sig om hon kan höja dig litet ur
jordens grus: annars får hon dig inte med sig
ditopp, du! Jordmask, duu! Just du, ja!”
Och så låste han dörren med en försvarlig
smäll.
På hemvägen gick Hans tre steg efter Karna.
Nu var det han, som skämdes.
• •
“Hvem kan det vara?” mumlade prosten.
“Stig in!”
“Förlåt, att jag kommer igen, men jag skulle
så gärna vilja tala ett par ord med prosten. Rent
ensamt, förstås!”
Det var Bengta.
‘ ‘ Sitt, mitt barn! Sitt!9 9
“Jag förstod nog att prosten pikade mig för
Augurt — och det har också varit bra med oss
länge: han hade mitt löfte och jag hade hans.”
“Jag har hört något sådant.”
“Och nu tror prosten att jag har svikit min tro
mot honom, som är fattig, för att få Jonas, som är
rik?”
“Det händer så ofta på det viset!”
“Men se, så är det inte: det är August, som
har brutit sitt löfte — är det. Annars skulle ingen
fått mig att böja mig — ingen i världen, och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
