Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Familjen på Lindby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon vid en sista öfverblick varsnade en mörk punkt
längst borta vid skogsbrynet och blef stående kvar
med handen på låsvredet för att se, om det
ändtligen var den väntade. Hon såg den mörka punkten
hastigt lösgöra sig från bakgrunden och närma sig
längs den smutsgrå landsvägen. Om en liten stund
stannade en häst och släde nere vid gårdsgrinden,
och en karl i fårskinnskantad lädermössa och grå
vadmalskläder kom långsamt uppför backen med
en korg i handen.
Jo-o, mamsellerna hade kommit lyckligt och
väl hem — allt stod till efter vanligheten på
Östankärr — alla hade bedt hälsa och sektern skickade
korgen med hvad som fanns i den. Och sedan var
där ännu ett bref, karlen drog långsamt brefvet
ur fickan och räckte fram det, men om det var
till herrn eller frun, det visste han icke, han kunde
icke läsa skrifvet.
Fru Ulrika tog brefvet. De voro henne
välbekanta dessa långsmala hemgjorda kuvert af groft
brunaktigt papper, förseglade med ett sigill, däri
tre initialer konstfullt slingrade sig inom hvarandra.
Också utanskriften var skrifven med den välkända
prydliga handstilen: »Till Högädle Herr Lars Peter
Ehrendt», stod där.
Med korgen på armen och brefvet i handen
skyndade hon uppför trappan. Sedan hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
