Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Familjen på Lindby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej mera — ej heller sådana likvider. Vår saks
ställning är allvarsam och måste allvarsamt behandlas.
Endast den reglering jag gjorde, var i stånd
att bereda och stadga din framtida säkerhet, ditt
bestånd, ditt lugn och din utkomst. Hundrade gånger och
ändock mera säger jag: tacka din Gud, tacka din far
därför! Det är redan nära på att jag tillfullo blifvit
missnöjd med ditt oförstånd, som uppretat mitt
välviljande hjärta, men också endast det som blef din
ursäkt, ty hade ditt hjärta, Lars Peter, haft del i
denna din villfarelse, då, min gosse, hade jag lämnat
dig åt det öde du själf valde. Men just det att jag
såg ditt hjärta vara lika godt som alltid, fredade
mig från denna olycka, lugnade mitt hjärtas uppror
och kvarhöll det i den goda författning det alltid
mot dig varit och däri det med Guds hjälp alltid
skall förblifva.
Medan jag skrifver detta, väntar jag hem mina
flickor. Mitt hjärta svider af längtan efter dem.
Föret är kinkigt och kölden amper. Men för en
brors och kära vänners skull reste mina flickor ut,
när man i sådana ärenden stadder är, tänker man
ej på väder, ej på före.
Klockan är redan 12, men ännu synes på
snöbädden ingen gnisslande släde, ännu synas ej mina
flickor. Mina pulsar slå fortare, min längtan ökas,
Ann-Sofie, Wilhelmina, skynden, skynden —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
