Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Familjen på Lindby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hon noggrant band om med smala remsor af
tyget.
Kunde de icke göra en promenad i skymningen,
innan aftonsysslorna begynte? — Jo visst, och då
skulle fru Ulrika med detsamma sticka sig in i
ladugården för att se om den sjuka kon och sedan in
till Lindströmskan för att höra, huru det gick med
mattväfven. Fru Ulrika hade alltid många järn i
elden.
Om en stund sågs fröken Lovisa i stoppad
kofta med en schalett på hufvudet gå utför backen
till grinden, där hon mötte fru Ulrika, som kom
från ladugården, och så följdes de båda systrarna åt.
Marshimmelen hade i solnedgången antagit en
genomskinligt blekgrön färg. Det var ännu kallt, i
luften låg denna rifvande marsköld, som kändes
dubbelt skarp och bitande mot kvällen, när allt som
om dagen tinat upp i solskenet åter frös till is,
hvilken skimrade och blänkte på marken mellan
resterna af smutsig grå snö och slog ett hårdt
glänsande ispansar kring grenar och kvistar, som om
dagen varit mjuka och fuktiga; och denna blanka
isdräkt gaf ett ännu starkare intryck af död och
orörlighet, än vinterns mjuka snötäcke.
Uthuslängorna och stallet med sin matklocka på taket
kastade långa blå skuggor öfver snön i kapp med
trädgårdens äppelträd, som ritade upp ett konstigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
