Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Lif och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifvas till en annan, ty han hade gjort sig omöjlig
såsom ungdomens lärare — man ansåg honom rent
ut sagdt för en farlig person.
Erhållandet af den sökta platsen hade dock i
själfva verket för Carl Gustaf ägt ett underordnadt
intresse. De kloka och de försiktiga hade rätt: han
var en svärmare, och det han innerst sökte var ett
moraliskt understöd i arbetet för sitt land. Med
känslan af bitter besvikning sade han till fru Ulrika:
»En dåre, en vanvetting har jag varit, som trodde
att jag behöfdes här. Jag kunde hafva mottagit
det anbud som gjordes mig af en vän i England att
på hans kontor erhålla ett arbete, hvilket skulle
lämnat hälften af dagen fri för mina studier. Men
den löjliga hemkänslan, som ligger vår släkt i blodet,
har drifvit sitt spel med mig. Den som kommer
hit, med andra intressen än gräfva i jorden, blir
»maktstulen», som folket sade om min farbror,
hvilken blef sittande här, därför att han tröttnade i
kampen mot lifvets vedervärdigheter.»
Men fru Ulrika hade ett uppmuntrande svar
tillhands. Allt skulle ännu blifva godt och väl, så
snart försoningen mellan fadern och Carl Gustaf
försiggått — hon visste ju huru innerlig hans längtan
var att återse och omfamna sin mor. Och fru Ulrikas
naiva tro var byggd på en fastare grund än hon själf
anade. Är icke längtan efter försoning mellan lifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
