Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Lif och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphäfvas af hans egen vilja eller hans egna
önskningar, och att de tusen fina tågor hjärtat skjutit
sedan barndomen, icke kunde godtyckligt slitas.
Emellertid lät han öfvertala sig att stanna kvar
på Lindby. Lars Peter skulle först resa ensam.
Fadern hade skrifvit att sjukdomen troligen var ett
svårt anfall af moderns gamla onda. Blef stor fara
på färde, lofvade Lars Peter tala med fadern att
få sända bud efter Carl Gustaf.
Medan Lars Peter midt under brådaste
arbetstid sålunda reste till Östankärr, gick Carl Gustaf
på Lindby och kunde för ängslan och oro ingenting
företaga, ty ovissheten stryper all verksamhetslust,
det finns ej namn, ej ord för alla de olyckor den
varslar om. Många gånger hade Carl Gustaf redan
beslutit resa i sporrstreck till Östankärr, tränga in i
huset, se hvarken till höger eller vänster, bara gå
rakt fram till moderns säng, falla på knä och lägga
sitt hufvud bredvid hennes. Då skulle sjukdomen
vika, ty eftersom sorgen tärt hennes lifskraft måste
ju glädjen skänka henne nya krafter åter. Men fru
Ulrika förmådde honom alltid att öfvergifva den
oförnuftiga planen. Ty af huru många göromål än fru
Ulrika togs i anspråk dessa dagar, då hon måste stå
för arbetet både utom och inom hus, fick hon dock
alltid tid till att trösta och uppmuntra Carl Gustaf.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
