Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den gamle kloke mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men kon är min,» vidhöll den lilla flickan.
»Gråt inte, lilla Carl Fredrik,» tröstade den
gamle herrn. I det han föredrog att lämna frågan
om äganderätten oafgjord, tog han gossen på sitt
knä och kom honom att glömma svedan för
berättelsen om jungfru Marias tjufaktiga kammartärna,
som de små svalorna på takåsen kvittrade om.
Gång på gång måste farfadern upprepa sin vers för
barnet, som genast uppfattade rytmen af kvitter i
orden:
»Jungfru Marias nyckelpiga
säger att jag stulit af henne
ett silkesnystan och en silfversax —
men det har jag ej gjort.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
