Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. I väntan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lovisa själf velat gifva, om hon med denna toalett
och alla sina öfriga små omsorger kunnat tillvinna
sig någon uppmärksamhet, en beundrande blick, ett
ömt ord af honom, som hon otåligt längtade att
återse efter de några dagarnas skilsmässa, honom,
som hon helst af alla önskade behaga.
Klockan slog redan half fem, voro de icke
färdiga ännu! påminte Ann-Sofie förebrående.
Wilhelmina vände sig om och granskade förstulet systerns
klädsel. Ann-Sofie hade sin fars ansikte med den
långa smala hakan, den framskjutande underläppen
och det kloka uttrycket. Hennes räta och släta
klädningar tycktes sydda enkom för att trotsa all
världens fåfänglighet. Också när Lovisas behändiga
fingrar fäste på henne den nya klädsamma
tyllpelerinen, föreföll det Wilhelmina som skulle den lätta
luftiga tyllen stelnat bort i alltför regelrätta veck, i
det den slöt sig om Ann-Sofies hals och axlar.
När Ulrika kom med den präktiga, mjuka
långschalen af silke, som Lovisa haft med sig från Sverige,
föll Wilhelmina å nyo i förtjusning. Schalen hade
tillhört Lovisas och Ulrikas mor och klädde
förträffligt den ståtliga Ulrika. Genom det kaotiska
virrvarret i Wilhelminas hjärna: väntan på det med
spänning motsedda mötet med den okände brodern,
glädjen öfver den nya koaffyren, dansen och det
stundande nöjet, flög en plötslig tanke att där var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
