Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den plötsligt kvicknat till och även druckit själv
ett tag. Det hade haft god verkan och faran kunde
nu anses överstånden för denna gång, trodde hon.
— Usch då! Nu gick Elins nål åter av.—Två
nålar på en dag! Kunde någon begripa, hur det
gick till? Men tyget var så hårt och styvt
nuförtiden att det inte var lätt att sy, och kanske hade
maskinen också fått fel på resan ...
Modern kom fram och granskade det
halvfärdiga arbetet. — Är det Lundgrenskans kjol du syr?
Då Elin jakade, fortfor hon:
— Nå, då kan en förstå, att nålen brister. Om
det är en snäll mänska en syr åt, så går arbetet
fort och lätt, men är hon illasinnad och elak, så
kan hennes ondska vålla mycke förtret. Det såg
jag ofta den tiden min syster sydde åt främmande.
Arbete, som snälla och vänliga människor kom med,
gick som en dans, rakt som att bara blåsa ihop det.
Men om arbetsgivaren var ogin och elak, så gick
allt bakvänt. Maskinen förde inte fram tyget, eller
den slog jämt knut på tråden, eller också brast
nålen. Det blev bara förtretligheter hela tiden.
Sömmerskan kunde bjuda till hur mycke hon
ville, det gick ändå inte.
Elin började skratta. Det allvarligt trohjärtade
uttrycket i moderns ansikte byttes i förlägenhet
— hon hade lätt för att bli förlägen, men det
syntes att hon i alla fall inte övergav sin åsikt. Hon
sade intet, utan började ur förklädet plocka fram
några nyvärpta ägg, dem hon tagit på vägen upp
från fållan genom att överlista den stora vita hönan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
