Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte av bara luft, sä stor och bastant som hon var,
tänkte Sofi. Och inte visste man heller, huru
länge hon ämnade stanna kvar härute. Folk
trivdes så bra här på Solstrand, brukade de säga,
och frun bara bjöd dem att stanna, utan en tanke
pa mateländet. Att doktor Widing kom hit, var
helt naturligt, han som var fruns köttsliga
systerson, och som hon höll så gruvligt mycket av.
Han var också alltid vänlig och hövlig både mot
hög och låg. För hans mat behövde man heller
inte göra sig många bekymmer, emedan han mest
åt bara grönsaker, som det gudskelov fanns
tillräckligt av i trädgården. Och sist och slutligen var
han karl. Och med en karl samsades man ändå
alltid lättare än med kvinnfolk, det var den
erfarenhet Sofi vunnit i livets strid. Medan hon gick
upp från stranden, stannade hon ett ögonblick
och plockade några strån gräslök till kvällsbordets
äggröra.
Sjuksköterskan och doktorn stodo kvar och
sågo, hur ekstocken hastigt avlägsnade sig.
— Raska och trevliga flickor, sade hon. —
Fru Bengtson tycks känna hela familjen.
— Min moster känner folket runt om på öarna.
Hon hörde till de unga entusiaster, som på
1870-och 80-talet satte in sin unga kraft och glödande
hänförelse i arbetet för att väcka och undervisa
folket. Hon och hennes systrar höllo om somrarna
söndagsskola härute. Det var mest vuxet folk,
som kom till dem för att lära sig skriva och räkna,
ty mången här hade den tiden aldrig som barn fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
