Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det går an för dig att prata, du som inget
jordbruk har, utbrast kommunalrådet hetsigt. —
Men vad i jessunamn ska den ta sig till, som
brukar jorden och råder över henne, hur ska han
reda sig, om ingen mer rör ett finger annars än för
att sticka mat i munnen eller vill låta fotterna
gå i annan takt än i danstakten? Det blir allt
ett skönt tillstånd, om det fortgår här såsom det har
börjat. Och vem som vinner på saken, det ville
jag just veta. Och allt det förbannade pratet och
skrävlet ökar bara oredan och gör det hela värre
och värre. Vad är det nu för en mening i skrytet
med den »stadiga, breda, demokratiska grunden»,
som har blivit lagd för att vårt framtida lyckorike
ska kunna muras upp. Eller i skriket om vårt fria
samhällsskick, som ska växa fram under ständig
klasskamp? — Samhällsoskick vore nog ett
riktigare ord. — Vet vi inte alla, hur bred vår
enkammare gör sig? Och vilken lycka skänker den oss?
Om de förbannade pratmakarna ville hålla mun
och äta upp sina dumheter så — smaklig måltid,
säger jag!
— Mager kost till och med för en idealist —
se Widing — anmärkte häradshövdingen med det
mångtydiga leende, som brukade låta hans
åhörare förbliva i ovisshet om vad som var allvar
och vad skämt i hans bitande infall och utfall.
— Widirg var en gång hemma hos mig i något
ärende, fortfor han. — Vad det gällde, minns jag
inte numera, förmodligen något ideellt, vanliga
praktiska saker brukar ju sådana herrar sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
