Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att taga honom med i båten. Sedan hade
han hastigt sprungit upp tillbaka till sitt rum
efter några böcker, som han gav Karin, och under
hela färden hade han suttit och talat om mångt
och mycket, så muntert att Karin tyckt sig se
allt det han talade om, liksom hade hon skådat
det med egna ögon. Men från festen hade han
plötsligt gått bort i sällskap med en herre, som
sett mycket besynnerlig ut. Barhuvad hade han
varit och hade haft långt, svart hår, som hängde
ända ned till axlarna; utan strumpor var han
också, med bara ett par lädersulor på fotterna.
Han kallades artist, hade Karin hört.
Medan Karlsson sköt ut sin båt och gjorde
den i ordning för avfärden, kom en främmande man
nedspringande till stranden och bad att få folja
med. Han ämnade sig ut till en av öarna i
havsbandet, sade han, och då han sett Bergöborna på
festen, ville han passa på att få fara med dem.
Ifall han sedan ginge tvärs över Bergölandet till
öns östra sida, så kunde han säkert av änkan i
torpet få låna båt till att fortsätta färden.
Efter en prövande blick på karlen samtyckte
Bergöaren till hans begäran. Där fanns ju plats i
båten, eftersom doktorn hade gått bort tillsammans
med den besynnerliga herrn och Fina stannade
kvar på festen. Och då det hade blivit
kav-lugnt nu på kvällen, kunde det heller inte vara ur
vägen att få en roddare till i båten.
Två par raskt förda åror läto båten skjuta god
fart förbi skogkantade stränder, över blanka vikar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
