Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lynnet låg en farlig böjelse att försöka och våga, att
oberoende af den nytta eller skada det kunde
medföra för den handlande själf, gå sina egna vägar,
när längtan därtill blef stark. Hon visste att i detta
karaktärsdrag lurade en fara, som hotade att
kull-störta och omintetgöra hennes käraste och mest
ärelystna framtidsdrömmar. Hennes praktiska
förstånd hade aldrig förmått nå ned till djupet af detta
lynnesdrag. Hon älskade sin man öfver allt i världen,
hon beundrade honom, var stolt öfver hans
framgångar och sökte främja det hon ansåg för hans
lycka. Och just därför hade hon under hela sitt
äktenskapliga lif oaflåtligt kämpat emot och sökt
oskadliggöra detta »ehrendtska lättsinne» och hade
likaledes bekämpat det farliga anlaget, när hon såg
det framträda hos sina barn.
»Du, en man i dina bästa år, talar om att dra dig
tillbaka från lifvet och verksamheten här för att
gräfva ned dig på landetl» tog hon ånyo upp efter ett
ögonblicks eftersinnande. »Du är ändå med lif och
själ inne i ditt arbete här och dessutom» — det
blixtrade till i de stora, högmodiga ögonen — »det
har ju en gång varit fråga om ditt inkallande i
regeringen , . .*
»Och jag har afböjt,» klippte han plötsligt af.
»Frågan kan väckas en gång till.»
»Då följer ånyo ett afslag.»
»Nej, Carl Fredrik, nej, jag förstår det inte, jag
förstår dig rakt inte!» utbrast hon så häftigt att några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
