Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mat, rörelse och frisk luft, så finge hon slippa alla
järnpiller och järnvatten, som voro så motbjudande
och bara förstörde magen. — Både ord och tonfall
vittnade om huru svag han var för den vackra dottern.
Under tiden kom Gustaf in, satte sig med en
kort, knapp hälsning till bords och började tyst äta.
Hans ansikte med de fina ehrendtska dragen under
den ovanligt höga, hvita pannan liknade faderns.
Men i stället för det litet nervösa, vänligt förbindliga
uttrycket i faderns anlete hade hans något inbundet
strängt, det var försegladt för obehöriga och
ögonen hade en ungdomligt sträng, kritiskt
granskande blick.
En dörr smällde ute i tamburen och strax
därefter kom en storväxt, välfödd ung gosse inrusande i
matsalen.
Efter ett till alla i största allmänhet framslungadt
godmorgon, kastade han sig öfver frukostbordets
anrättningar, som om han icke smakat mat på mycket
länge. När den äldre brodern gjorde en ordknapp,
högdragen anmärkning om att »hyggligt folk»
hvar-ken brukade sluka maten i sig eller smacka vid bordet,
kastade han djärft och hånfullt anmärkningen
tillbaka: »Hyggligt folk är odrägligt, å gudbevare en för
hyggligt folk!»
»Åtminstone behöfver man inte truga mat och
dryck i Karl,» sade fadern skämtsamt. Sedan såg
han åter på klockan och steg hastigt upp från bordet.
I tamburen hördes han besvara någon fråga af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
