Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Lotteriet naturligtvis! . . , och alltsammans för
öfrigt! Finns det något afskyvärdare än de stora
festerna för ’allmännyttiga ändamål’? Tror någon
förnuftig människa att den hårdhjärtade, giriga
senatorskan Werander bryr sig ett dugg om de
eländiga barnungarna där uppe i -ta -ta -ta? . . . hvad
socknen heter gör ju detsamma. Eller tror någon att
assessorskan Ström, som aldrig öppnar en annan
bok än almanackan och möjligen adelskalendern,
efter hon är född adlig, glöder af nit att inrätta skolor?»
»Nej, Emmy, du dömer för strängt, ändamålet är
godt och lofvärdt i alla fall. Och ser du» — öfver
Evas ansikte flög ett fint leende, som gjorde det
mycket likt hennes fars — »ser du, människorna vill
ha roligt! Hvardagslifvet är för de flesta mycket
enformigt och grått och . . . lyckan är en sällsynt
gäst,» tilläde hon, i det leendet åter försvann. —
»Därför vill de roa sig i stället.»
»Det är vämjeligt alltihop!» svarade systern, som
stigit upp och gått fram till fönstret, där solskenet
föll in öfver hennes långa, smärta flickgestalt med
den käckt utmanande hållningen, det ljusa håret,
som glänste likt guld kring panna och tinningar,
de öfvermodigt strålande ögonen, som voro snara att
upptäcka människors svagheter och brister, och den
röda munnen med de gäckande läpparna. — »Å, jag
ville komma härifrån ut i den stora, härliga världen!»
utbrast hon plötsligt och sträckte upp armarna som
för att famna en okänd, efterlängtad lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
