Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Rätt till själfförvärf!» upprepade hon långsamt. —
»Om man måste försörja sig själf, därför att ingen
annan gör det, blir det en hård nödvändighet liksom
mycket annat här i världen,» tilläde hon bittert.
»Hvad är det att tala om?»
Jo, det var stort och betydelsefullt, att en kvinna
kunde bryta sig en egen väg . . . inte behöfde bero af
andra . . . inte behöfde äta nådebröd. Från den sidan
måste saken ses. Så gjorde Karin Dahl, Gertrud
Hoff och de andra . . . och det borde Sofi för öfrigt
också göra: hon försörjde sig ju genom sitt eget
arbete.
»Ja, det kallas så,» svarade Sofi i samma tvära
ton, »när man sitter vid en kassa och räknar pengar
dag ut och dag in. När man på morgonen går till
sitt arbete och på kvällen kommer därifrån och sen
sitter här och stoppar och lappar. Nå, det är
visserligen att underhålla sig genom sitt arbete . . . men
tycker du man har mycken glädje däraf? ... Jag
för min del skulle gärna se, att någon annan gjorde
det i mitt ställe.»
Maria betraktade henne häpen. Orden
uppenbarade en fullkomligt ny och okänd varelse. Dag
efter dag hade hon sett den tystlåtna, samvetsgranna
Sofi punktlig som ett urverk gå till sitt arbete och
lika punktligt komma därifrån, för att sedan efter
sin långa arbetsdag yttermera utföra en massa
småsysslor i hemmet. Hon hade aldrig talat med henne
om denna verksamhet. Men hon hade varit fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
