Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när hon vände sig om och räckte honom
koppen, blef hon varse Rosa vid hans sida. Han
talade med henne och i samma sekund såg Maria, att
han med sina blickar liksom insvepte Rosa i en oändlig
ömhet, samt att detta uttyck af tillbedjan gaf hans
ansikte ett vekt, fint förandligadt drag, som hon
aldrig sett där förr.
Rosa stod och lekte med några blommor, som
hon stuckit in vid skärpet till sin klädning. Öfver
hennes ansikte låg samma glada, förväntansfulla,
litet nyfikna uttryck, som Maria kunde minnas från
forna tider, när Rosa de första varma vårdagarna
sprang ut i trädgården för att se äppelträden
blomma.
Denna enda blick uppenbarade allt. Om Maria
omedelbart förut känt sig förflyttad till en rymd af
idel ljus, blef det plötsligt nattsvart kring henne; hon
stod skräckslagen, hennes hjärta tycktes stanna och
blodet upphöra att strömma genom hennes ådror.
Ehrendt måste ånyo upprepa sin begäran att få
en kopp te för egen räkning, sedan han bjudit Rosa
den första, och Rosa betraktade henne förvånad.
Strax därefter kom herr Woller fram och hälsade
och bakom honom stack amanuensen upp hufvudet.
Maria såg dem alla såsom i en dimma. Hon
besvarade deras hälsningar, serverade det de begärde,
såg dem sedan alla åter försvinna i dimman och
människovimlet och andra träda fram i deras ställe.
Där syntes Karin Dahl, Hildur Grundel och de andra
J3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
