Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fest. Allt som sades susade förbi Marias öron, utan
att hon hörde det. Men hon lade märke till att
Greander icke satt på sin vanliga plats och hörde
fru Friman svara någon, som frågade efter honom,
att han rest bort och skulle stanna borta några
veckor. I det hennes blick händelsevis snuddade
vid Georg, tyckte hon sig i hans ansikte återse samma
ångestfulla uttryck, som det haft aftonen förut,
när han stått med champagneglaset i handen. Men
hon visste icke, om det var verklighet eller ett foster
af hennes uppjagade inbillning, ty i samma
ögonblick hörde hon honom tala på sitt vanliga muntert
sorglösa vis. Allt gled förbi henne som ett
skuggspel, en overklighet.
När fru Friman efter middagen åter frågade efter
Rosa, erinrade Maria sig, att det var den kvällen
Rosa brukade sitta modell, och förmodade att hon
gått till Gertrud Hoff redan till middagen i stället
för att komma hem.
Hon begynte själf tro på denna förklaring till
Rosas uteblifvande och skyndade till sina
eftermiddags-lektioner. När hon mot aftonen återvände, tog hon
en lång omväg, emedan hon föredrog att gå hvart
som helst, göra hvad som helst framför att träffa
Rosa eller sitta ensam med sina tankar.
Men när hon vid hemkomsten ännu icke fann
systern där, blef hon rädd. Hvar fanns Rosa? Tänk
om någon olycka händt henne!
Maria greps af en häftig ångest. Hon visste icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
