Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärer? Nej, hon visste ingenting ... jo, det visste
hon, att han ofta varit utan pengar och att hon gifvit
honom allt hvad hon kunde ge, samt oupphörligt
förmanade honom att lefva sparsammare . . .
Ja, kommerserådet var öfvertygad om att fru
Friman gjort hvad hon kunnat för sonen ... och
hennes man hade alltid varit en hedersman. Det var
också af aktning för hans minne, som kommerserådet
kommit själf för att med henne tala om denna
ledsamma sak, i stället för att låta det ske genom ett
ombud . . . Ungdomen var lättsinnig . . . man roade
sig i stället för att arbeta som i forna tider . . , man
gjorde skulder i stället för att som förr rätta munnen
efter matsäcken . . . och man glömde, att skulder
måste återgäldas och att växlar förföllo. Studenten
Friman hade skrifvit kommerserådets sons namn på
en växel. Emedan sonen för tillfället vistades i
utlandet, hade fadern blifvit underrättad om att växeln
förfallit. Nu hade han emellertid först velat tala med fru
Friman om denna affär, så kunde den kanske
arrangeras i tysthet, utan att blifva allmänt känd . , . Det
vore ju önskvärdt för den unga mannens egen skull.
Med studenten Friman, som han redan tidigare samma
morgon låtit kalla till sig, hade han talat, och
studenten Friman hade erkänt, att han förfalskat namnet.
Fru Frimans hopknipna läppar hvitnade, medan
hennes blickar ångestfullt hängde fast vid den gamla
herrps ansikte. — »Hur stor är summan?» pressade
hon slutligen fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
