Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XVIII.
Georg Frimans plötsliga död och det slaganfall,
som hans mor träffats af, vände uppmärksamheten
från Rosa. Det blef en giltig förklaring, att hon förkylt
sig den kalla vinternatten, när hon upphettad
kommit hem från festen. Dagen efteråt hade hon på
gatan öfverfallits af ett häftigt illamående, och emedan
hon händelsevis befunnit sig i närheten af sjukhuset,
hade några hjälpsamma människor fört henne dit,
och sedan hade hon blifvit liggande där.
På frågorna vid middagsbordet svarade Maria
oföränderligt, att Rosa var bättre, men att
förbättringen skred mycket långsamt framåt.
Det var också det enda hon själf visste. Det var
svaret, som hon själf erhöll vid sitt dagliga besök på
sjukhuset. Ty sedan Rosa länge legat medvetslös
och i yrsel, befann hon sig efter uppvaknandet i ett
tillstånd af ytterlig kraftlöshet och fullständig
likgiltighet: sällan hördes hon yttra ett ord och aldrig
uttalade hon en önskan.
När Maria sedan återvände från sjukhuset och
satt lutad öfver sina böcker, brottades hennes tankar
med frågor, som inga böcker kunde lösa. Men ofta
förde grubblet då fram för hennes själs öga bilden
af fosterfadern, sådan han legat och i nattens mörker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:36:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/whvandrare/0218.html
