Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het i kamratkretsarna, minns jag. Begåfvad och
flitig som han var, hade han redan gjort undan
kandidatexamen och slagit sig på medicin, i faderns
fotspår. Så, en vacker dag reste han sin väg från
alltsammans. Det var något hemlighetsfullt därmed.»
»Men just den hemligheten är ju det intressanta
i saken, begriper du väl,» anmärkte kronofogden
otåligt. »En ung man i god samhällsställning och
med en lofvande framtid för sig reser inte plötsligt
från alltsammans utan vägande skäl.»
»Där var kärlek med i spelet,» sade
häradshöfdin-gen långsamt med ett bemödande att erinra sig
förbleknade detaljer.
»Nå, hvilken roll spelade unga Ehrendt?» frågade
kronofogden åter, som vidhöll att med juridisk
grundlighet leda förhöret.
»Hvilken roll! Jag sade ju, att man aldrig fick
reda på det hela. En dåre kan också fråga mer, än
sju visa förmår svara! . . . Gustaf Ehrendt är eljes
gift numera därborta i Amerika.»
»Jag känner hans fru, hon är från Finland och
heter Grahn, Maria Grahn,» sade stationsinspektorn.
»Nej,» utropade häradshöfdingen, »hur känner du
henne?»
»För flere år sen var jag med min hustru på en
resa i Schweiz — första och antagligen sista
gången man kunde slå sig lös. — Vi tillbragte ett par
veckor i den lilla förtjusande staden Vevey vid
Genfer-sjön. Vid vår ankomst måste jag vid järnvägsstatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
