Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndomsminnen - Före skoltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bak örat. Kyrkoherden påminte honom då, att flera af
Spån-hultssläkten studerat, och Herren beredt dem väg, oaktadt
deras föräldrar ej varit rikare än han. Far teg, då han
hemkom; men om måndagen bekände han på mina frågor,
hvad kyrkoherden sagt och att han lofvat, att jag skulle få
komma till Hönetorp under veckan. Och Jon i Fållen,
som lärt mig skrifva, hade redan gifvit mig Strelings
latinska grammatika. Jag fick löfte att dagen efter gå till
Hönetorp med grammatikan under armen. Klockan 3 på
morgonen vaknade jag om tisdagen (i okt. 1810) och ville
upp för att gå. Far drog på klocksträngen; den slog 3
och jag måste ligga vaken, plågad af längtan, ännu några
timmar. Kl. 9 f. m. var jag en mil från hemmet i
prästgården. Jag hade gått genom S. Vare skog, den gamla
kyrkvägen, där hvar backe hade sin spökhistoria, men jag
sprang ganska orädd öfver dem. Flera utsikter stå än kvar
i minnet just från den gången. Kyrkoherden hade dock
sin husförhörslängd att fullända för mantalsskrifning och
hann blott ge mig första och andra deklinationerna till
läxa. Om aftonen bad han mig deklinera speculum efter
scamnum. Allt detta var rimligtvis obegripligt för mig.
Jag dömde mig oskicklig att studera och bad på tredje
dagen att få gå hem. Då jag hemkom, lade jag
grammatikan och tog yxan och såg hälst att ingen talade med
mig om besöket i prästgården. Men fru Hyltenius och
hennes dotter, sedan prostinnan Cavallius, hade hört
förhöret och suckade öfver att man skulle behöfva
sådana kunskaper för att bli präst; de begrepo ej själfva
hvad det var jag bort begripa och ursäktade därför
mig. Detta hade de yttrat för komministerns fru,
kyrkoherdefruns kusin, alla tre antilatinska som Grundtvig
själf. Fru Malmberg berättade om förhöret för sin man,
som ej ogärna hörde en anmärkning om sin kyrkoherdes
mindre insikter i lärda saker. En dag säger pastor J.
Malmberg till min far: »Skicka din here till Espemoen. Intet
skall man börja långt fram i grammatikan med en pojke».
Peter IVieselgren. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
