- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
52

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnasieminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rgd. R. s.

Presenter i böcker och kläder till släkt

och vänner........................

Skjutspengar ..........................

Bibelpresent till mina syskon .........

Förloradt på lån åt min lärare i ty-

50: 00
16: 32
16: 32

skan »teol. kand.» G. B.

32 500: 00

Medförde till Lund kontant ................

Kan ej redogöra för under 9 år utgifna,

300: 00
11: 16 811: 16

Den där för vår tid otroliga räkningen, till en viktig
del verificerad, låter ej förklara sig af andras barmhärtighet.
Jag fick aldrig något fattigstipendium och angaf alltid min
far såsom i goda villkor. Och han hade skuld, då jag
började studera, så att han af ren uppoffringshåg gaf vika för
prosten Hyltenii bevis om hans plikt att uppfostra mig till
Herrens tjänst. Han hade ock, då han fick sin betalning
för arbetet vid inredningen af Vislanda kyrka, lofvat i sitt
sinne att före invigningen gifva en ljusstake till
predikstolen och ville genom att uppfostra en son till präst lösa sitt
samvete från det förgätna löftet, hoppandes att väl ej
skulden skulle bli större, än att han skulle kunna ha de 1/8
hemman öfrigt, då jag kunde hjälpa mig själf. Men då jag
reste till akademin hade han »flera tusen daler ute på ränta».
Detta tog den fromme gubben med skäl som en Guds
välsignelse. Jag hade alltid det lynnet att aldrig vilja låta
andra skänka mig något; och måste jag af höflighet taga,
gaf jag där det passade sig, lika eller bättre igen. 66: 32
är ej häller en ringa post för presenter, där inkomsten från
fadren är 100 R:dr. Offertagningen var påkostande, fast
så sedvanlig och för clerus ej besvärande. Grefvinnan
Charl. Cederström, krigspresidentskan, bjöd mig 1812 fri
spisning därför att jag väl gjorde reda för Carl XII:s bedrifter,
men jag begagnade ej anbudet; 1826 utverkade jag att det
transporterades på Ekborn. Det var genom den nu i Växiö,
som jag hört, utrotade informationen eller växelundervis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free