Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lättrörd i allt var han hastigt eröfrad af religiösa
föreställningar; han läste själf predikan för sitt folk hvarje söndag,
han ej for till kyrkan, och han tog sin bibel med sig, då
han om aftnarna gick till sitt sofrum. En tid gick, innan
jag såg längre. Sedan upptäckte jag visserligen, att han
delade hvad jag kallade: den ridderliga moralen, mot
hvil-ken jag uppreste mig; men jag kom ej långt, hälst han
alltid strax erkände, att jag hade rätt. För den moralens
villoläror hafva många fallit offer; kristendomen har ännu
ej varit fullt mäktig att besegra de hedendomens kvarlefvor,
som under den moralen försticka sig.
På Löberöd frossade jag i historia och skönlitteratur.
Jag brände ljus hvarje sommarnatt och var dock uppe i
dagningen. Stundom gaf jag mig icke tid till afklädning
och försvarade detta tillvägagående med hvad jag läst om,
huru litet Gustaf III, Fredrik II och flere andra behöft
sofva; det vore nog om man blott inslumrade någon stund.
Denna diet och min ständiga stillasittning, så olik den
rörlighet jag förut såsom botanist varit van vid, grundläde
utan tvifvel den sjuklighet, jag i mitt tredje och fjärde
decennium fick dragas med.»
Redan vid denna tid voro ock Wieselgrens vänner
ganska oroliga för hans hälsa. I Vislanda kyrkobok hade
under seklernas lopp för än den ene, än den andre af hans
släkt såsom dödsorsak antecknats »bröstsoten»; och man
fruktade, att anlaget till denna sot gömde sig äfven
i hans egen långt ifrån starka organism. Någon gång
inträffande blodspottning förstärkte dessa farhågor. »Då vi
togo afsked af honom vid vårterminens slut», sade en gång
Elias Fries till den, som skrifver detta, »undrade vi ofta,
om vi någonsin mera skulle få se honom igen.» Genom
hans häjdlösa studienit hade hans matsmältning blifvit
alldeles förstörd. Läkame ansågo, att han blott genom någon
resa till länder mellan vändkretsarna skulle kunna räddas,
och planer uppgjordes ock för hans expatriering i sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
