- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
79

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagen efter ankomsten till Stockholm förde grefve
De la Gardie Wieselgren med sig till akademiens kansler,
ministern för utrikes ärendena, grefve Lars von Engeström.
Den 74-årige gubben var då blott en ruin af sig själf; »han
var ytterst röd i ögonen, kom lätt i gråt och syntes mycket
affallen, men ännu kunde man se, att han haft en
jättegestalt med mycket uttryck af både allvar och godhet.»
Han hade nyss förut fått Wieselgrens gradualdisputation
och böljade samtala med honom »som en gammal prost
med en s. m. adjunkt», dock ej i teologi utan i historia.
Wieselgren kände sig tvungen att motsäga redan hans
första sats; men däraf blef blott samtalet lifligare. Den
gamle excellensen yttrade, att det väl vore vackert och
passande att taga vara på äldre befintliga arkivskatter, men
att vi ändå i själfva verket nu kände hvad, som funnes af
någon historisk vikt». »Jag däremot,» berättar W., »dristade
tro, att ännu mycken ensidighet rådde i historien, som
genom nya upptäckter skulle afhjälpas, och tog exempel af
då nyss framdragna urkunder rörande M. Vellingk. Här
fick jag nu röra mig på ett fält, där jag ej var svag och
där v. Engeström hade en af sina starkaste sidor.
Samtalet räckte länge. Slutligen yttrade grefve v. E. sitt nöje
öfver att, såsom han hört af grefve De la Gardie, jag var
i fråga att ingå vid akademien. »Jag har sett,» sade han,
»att ni skrifver latinsk vers, och där bör vara sådana män
vid ett universitet. Lundblad skref sådana förträffligt, men
hvarkeu Lindfors eller Lidfors; Brunius skrifver visst, men,
ställd under unge professorer, vill han ha pastorat.» Han
omtalade sitt bibliotek, som låg bort emot Skanstull på
Söder, och inbjöd mig att vissa förmiddagar möta honom
där. Frågade mig därefter, hvad vi i Lund tyckte om en
sådan talare som Carl Henric Posse. Jag, som ej hunnit
under en brinnande tentamenstid att oftare än i någon
skymningsstund besöka läsesällskapet, hade ej reda på den
senare tidens historia, men hade hört E. Z. Munck af
Ro-senschöld och Elias Fries expectorera sig för mig om rid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free