Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, »skall Öhman bli den förste jag här låter hänga».
Han gjorde dock icke härmed trädgårdsmästaren häpen.
Tvärtom lofvade denne ha dessförinnan »stuckit ihjäl»
ministern; men W. häpnade dess mer och kände sina
fördomar mot ryssen icke häraf minskade. Engelsmannen J.
S:t George, »en skogsröfvare till sin fysiognomi», tecknas
såsom en god och behaglig person; men i ett anfördt
samtal om lord Castlereagh uppfattas denne på olika sätt af
de båda samtalande. W. säger sig ha funnit honom
beskedlig, ehuru af begränsad intelligens; det senare ville
hans motpart icke bestrida men väl det förra. Castlereagh
hade nyss tillsammans med en sin landsman varit ute och
ridit gata upp och gata ned — på en häst; stundom hade
hade han stannat utanför någon källare, befallt ut en sup
och en caviarsmörgås, hvilken senare han under ridten ätit
— och ett dylikt beteende, hvilket han icke skulle
under-stått sig i London, bevisade hans öfvermod och
förolämpade vår nation. W. anmärkte dock härvid, att han, enligt
hvad man trodde sig veta, blifvit relegerad från Oxford,
hvadan icke hans beteende, men väl hans hitsändande
kunde förolämpa oss.
Jämte umgänget med vittra eller politiska män af
skilda färger, däribland Karl August Nicander, Claes
Li-vijn, Carl Jonas Ludvig Almquist, öfverstarne Lefrén och
Montgomery, presidenten Sylvander, M. G. Anckarsvärd m.
fl. ställde sig för W. snart ett annat, med hvilket
förbindelserna knötos af ett gemensamt kristligt lifsintresse.
Ombedd af en eller annan präst i hufvudstaden uppträdde W.
då och då såsom predikant, hufvudsakligen i
Skeppsholmskyrkan och i änkhuset, en gång, på begäran af presidenten
Sylvander, å spinnhuset på Långholmen, någongång å
Ulriksdal, således mindre bemärkta platser; men hans öppna
och oförsagda uttalande af sin lutherskt kristna tro förde
honom icke förty i strid ej blott med rationalismens
anhängare, utan ock med många, för hvilka kristendomen
var mera än en blott läroform. Det varmare religiösa lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
