Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hufvudstaden och vid Fyris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
evangelii framgång» och i «Uriel, nytt och gammalt från
nådens rike», tvänne i Stockholm under dessa år utgifna
religiösa tidskrifter, skref han allt emellanåt; i den förra
anmäler han Franzéns skaldestycken, därvid han särskildt
i dem ser bevisadt, att skalden ej blyges för Kristi
evangelium; i den senare redogör han för det redan då aflidna
justitierådet M. Toréns »försök att bestämma orsakerna till
ökade brottmål och medlen till deras förekommande eller
minskning» — en nykterhetsskrift, hvars värde då föga vare
sig bemärktes eller uppskattades, men som W. egnade ett
så mycket varmare intresse, som han däri fann sin afsky
för brännvinet på det kraftigaste rättfärdigad. »Är det allas
plikt,» utbrister han, »att bekriga en utländsk fiende, som
står på gränsen, så måtte det äfven vara allas plikt att
bekriga den, som står midt ibland oss», folkets farligaste
fiende, mot hvilken alla behöfde väpna sig. Nedkallande
välsignelse öfver författarens minne och öfver detta hans
testamente till sitt fädernesland, manar han rikets
prästerskap att vid sockenstämmor uppläsa den lilla skriften
likasom ock från predikstolarna varna mot fördomen om
brännvinets nytta. »Mindre viktiga och för menigheten
behöf-liga ting deklameras där. Det är vår tids herodianska
surdeg. Må smaken ej hindra ifrån att lära, hvad folket
behöfver veta. Gud och ej sestetices professorerna skola
döma den eviga domen». — Så slutar han den allvarliga
uppsatsen. Jämte den finner man i Uriel flera andra skarpa
inlägg af samma hand, såsom »Någi-a ord om tiden», där
arten af dess upplysning och kristendom skärskådas;
»Har någon af fariseerna eller öfver starna trott på
Honom?», där de, som anse sig allt för upplysta för att kunna
vara andäktiga kristna, erinras om store män, hvilka varit
det; »Om religiositetens tillstånd bland lär are. i
protestantiska länder», där skillnaden emellan rätta herdar och
legoherdar under form af erfarenheter från en resa i Tyskland
skarpt framhäfves. Jämte dessa och andra svärdshugg i
prosastil förekomma jämväl bidrag af W. i versform: den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
