- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
134

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åter i Lund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med om middagen. Hans skäl för sin vägran var dock
ganska begripligt. »Jag bi vistar inga middagar», hade
han svarat inbjudarne, »antingen de skola vara uttryck för
obskuranta eller illuminata idéer; ty för idéer vill jag kämpa
genom annat än att supa på dem.»

»Blott första månaden», heter det i W:s berättelser
om denna tid, »skref jag mina föreläsningar. Jag märkte
själf, att det skrifna föredraget verkade mindre, och att jag
aldrig på mitt rum vid skrifbordet kunde så försjunka i
åskådning af det sköna, som afhandlades, som i en
föreläsningssal med en mängd uppmärksamma åhörare. Partiet från
,herberget> hade förmått akademisekreteraren J. J. Palm
att gå som spion upp på hvarenda min föreläsning; och
märkligt är, att jag ej det minsta stördes af att se den
ru-binfärgade gubben alltid sitta i sin vrå, ofta antecknande
med en blyerts hvad som syntes tjänligt att förvrida. Vid
terminens slut anföll han i långa bihang till Lunds
Veckoblad den disputation jag utgifvit om talarekonst; men snart
blef han en af mina varmaste försvarare och erkände att
jag fullt ’eröfrat’ honom.»

»Han sade mig då, hurusom man beräknat, att jag
skulle i en tungrodd, oklar stil söka skapa svenska åt
Schellingianismens ästetik och hoppades kunna anfalla mig
med Tegnérs vapen mot ’nya skolan’. Men jag följde ej
det vanliga sättet att bli lärd. Således lärde jag mig ej
den då mest i ropet varande tyske författaren i mitt
före-läsningsämne, utan dristade med den underbyggnad, jag
kunde äga, gå själfständigt till väga men med ett populärt
föredrag, som åtminstone behöll åhörarne och lifvade
ungdomen. Af lärjungar, som skulle examineras, fordrade jag
icke någon viss lärobok: en anmälde sig hafva studerat
Jean Pauls Vorschule, en annan kände hvar distinktion hos

Krug, en tredje hade läst Ast, en fjärde Eschenburg____________

var där blott en vetenskaplig basis, lade jag mesta vikten
på hvilken byggnad, som kunnat på den grunden uppföras.
Hälst såg jag, att de hade rik beläsenhet af det yppersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free