Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Vesterstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han hunnit fram och inträdt i stugan, där den
föregifna sjuka, påklädd under täcket, stönande låg och
jämrade sig, tillsade han henne genast stiga upp ur
sängen; sedan så skett, vände han sig mot bonden, som med
yxan i handen lurade bakom en dörr, och befallde honom
lägga yxan ifrån sig. Bonden lydde. Så talade han till
dem bägge allvarliga ord och manade särskildt mannen att
af stå från sitt lastbara lefverne, bedja Gud om förlåtelse och
för hans andes tuktan öppna sitt hjerta; men bonden
genmälde att med sådant vore det tids nog, han skulle tänka
på det, när han låge på sotsängen. »Du får ingen
sotsäng /* ljöd då det ljungande svaret. Och några få dagar
därefter föll mannen under ruset i sin egen brunn och
drunknade.
Tilldragelsen grep sinnena djupt; till och med Jakob
Glader, som, väpnad med en järnstång, varit med äfven vid
detta senare tillfälle, kände sig uppskakad. Han steg in
en dag i prästgårdens kök, och då han såg den unga
husmodern, som befann sig där, vid hans åsyn af rädsla rycka
till, bad han henne icke vara rädd för honom; han skulle
aldrig någonsin mera vara med om någonting emot prosten,
det lofvade han.1
I den mån skolväsendets förbättring började bära frukt,
fick den outtröttlige församlingsherden alltjämt nya
bundsförvanter i sina församlingar. Barnen i hvarje hem
bildade en allt mera tillväxande makt; de voro den nya tid,
på hvilken han hoppades. Och det hoppet svek honom icke.
Det ligger något rörande i hans tillförsikt till dessa
ingen skall kröka ett hår på mitt hufvud, Herrens vilja förutan.» —
Det öfriga af skildringen lika.
1 Han höll ock detta löfte. Men i öfrigt vidhöll han sina
dåliga vägar och blef af Färs häradsrätt den 4 December 1840 dömd
att för 3:dje resan stöld straffas med 40 par spö, en söndag i Vallsjö
sockenkyrka undergå uppenbar kyrkplikt samt därefter hållas till
arbete för lifstiden å Malmö fästning. Förflyttad till Karlskrona
fästning blef han där mördad den 9 September 1847 af en medfånge,
Nils Mickelson, som under rakning skar halsen af honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
