Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsreformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ett gifvet nykterhetslöfte ansåges förknippadt.1 Såsom
jästa drycker angåfvos vin, öl, mjöd, svagdricka. Af dessa
var blott den sistnämnda i mera allmänt bruk; ölet och
mjödet användes hufvudsakligen vid vissa högtider, och
vinet hade, om än i jämförelsevis ringa mån begagnadt af
de förmögnare klasserna, icke någon plats i folkets
förbrukning. Men afhållsamhetsgrundsatsen hölls klar för
användning i hvilken utsträckning som helst, där olika
förhållanden kunde betinga dess vidgade tillämpning. »Hvilka
drycker i din tid, i din omgifning fordra rösten emot sig,
om de skola öfvergifvas af dem, som äro fångna i deras
snara, må du själf bäst kunna inse», förklarar W., på samma
gång han tillråder en hvar, som ställde sig »i gapet af
striden», att af stå från allty som kunde förarga, stöta eller
försvaga en annan, således från äfven de jästa dryckerna.
Blott efter läkares föreskrift och vid nattvardsbordet, borde
undantag från regeln förekomma.2
Vore nu emellertid brännvinet ett så fruktansvärdt
gift — hvad skulle man då säga om de många, som
tillverkade och försålde det?
Alla jordägare på landet, stora och små, ägde i kraft
1 Se stadgar för Vesterstads nykterhetsförening, Lund 1837.
* Då man i våra dagar, sedan ölet återtagit sin länge glömda
rang af vårt folks äldsta rusdryck, sett W:s nykterhetsnitälskan
framställas såsom hardt nära en nitälskan för ölet, torde böra påpekas,
dels att W:s nykterhetspredikan aldrig anvisade annat medel mot
törsten än vattnet, dels ock att, där han i sina skrifter berör ölet,
detta är det hembryggda öl, till hvars måttliga begagnande han
hoppades, att man kunde hålla nationen »utan all nykterhetsfanatism».
(Suppl. till hist öfver sv. brännvinslagst. p. 42.) Han önskar se
hus-behofsbränningen aflöst af husbehofsbrygd och »storbränname» i
färd med att brygga »högtids-öb> till folket. Men öfver alla dessa
enstaka antydningar ställer han alltid och omigen den ledande
grundtanken i hela sin nykterhetsförkunnelse, att hvad som från
kristendomens ideella synpunkt i det hela är ett ondt, det måste undanrödjas
i kraft af den kristna försakelseplikten, äfven om vissa enskilda anse
sig däraf kränkas i sin frihet; ty väl är vår frihet stor — men vår
kärlek bör vara större!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
