- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
236

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skriftställaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ack! våra minnen älska vi ännu.

Men lefver fomtidstro och kraft ej längre
Bland Skandinaviens män och blir allt trängre
Det svenska hjärta? Är där mer ej rum
För ljus och kraft af Evangelium?

Har kristendomens vårsol, som beredde
Den svenska jord, när Wasa sådde — stod
Vid sommams vändpunkt, då uti sitt blod
Historiens Balder föll — och frukter bredde
På höstens fält i bleknad frihetstid,

Numer till vintersol förvandlats? Bryter
Den strålars glans mot iskolonner? Knyter
Man hjärtan hop i liknöjdhetens frid,

Att sedan drista lösa enhetsbandet,

Som under sekler gifvit fosterlandet
En Gud, en tro, en konung och en lag,

Med frihet likväl i hvart andedrag.

Beskyddas nu blott ägorätt till jorden
Men ej till himlen? —–––––-

O, nej! förbi oss tidens storm skall ila
Och gifva roten styrka, när han vred
Tycks skaka kronan, men blott skakar ned
De torra blad, som må på vindkast hvila.
Ännu har Tron sitt Eden, ännu står
Ett lifvets träd bland fädrens stilla grifter
Med rika blommor i en evig vår
Och på dess blad vi läsa Guds inskrifter.

Men är i kyrkan lifvet ej ännu
En sekterism? Entusiasmens flamma,

Lik den, som prisas hos en Luther, samma,

Som brann vid Liitzen och välsignas nu,

Är den ej svärmeri för dessa tider,

I ett dock nyktra? Himmelsk strålglans sprider
Den höga Rätt, den djupa Vetenskap,

Men tankar, sprungna ur Guds eget hjärta
Att ensamt stilla hvaije själens smärta,

Ännu betraktas — som en galenskap.

Snart tonernas mystik hvar stad förtjusar
Och konstens kärlek vinner hjärtan jämt,

Men brottens lavaström oss öfverbrusar.

Hvar är den Tro, som förr dess lopp har stämt?»–––––––––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free