- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
274

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid sundet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förande läge. Han beundrade det; och det torde ock kunna
sägas, att han sedan sin ynglingatid icke njutit af så
myC-ken hälsa som under de år han upplefde här.

* *

*



I sin själfbiografi i Biografiskt Lexikon, 20:de bandet,
hvilket utkom 1852, yttrar W., att hans verksamhet haft
sina fulla tre perioder i Vesterstad och att den då hunnit
in i sin andra i Helsingborg. Hvad han med dessa
perioder menar, förtydligar han genom att påminna om eldens
förhållande till köksgrytan i spiseln. »I första perioden, då
lågan uppflammar, förblifver grytan», säger han, »i sitt
majestätiska lugn. Ej den minsta bubbla bryter ännu
vattenspegeln, som däremot finner sig förskönad af de
uppstigande eldflammorna, hvilka spegeln med förnöjelse
kvarhål-ler; och ’det är som om’ grytan i spisstaden såge med
stolthet ned på grytorna å kökshyllan, hvilka ej ha en
sådan eldkrans omkring sig.

Men — glädjen är flyktig på jorden. Snart har elden
genomvärmt grytan. Hon kvarstår väl till utseendet i samma
lugna värdighet, men vattnet är i rent uppror. Dess spegel
är i kras. Där blir vågor, såsom i en sjö. De resa sig
upp. De kasta sig stundom ut i elden, för att hämnas, för
att släcka. Nu är förtjusningen öfver lågornas purpurglans
slut. Ingen afund väckes längre hos hyllans grytor öfver
flammans förmåga att stiga så högt och slå en så
glänsande krans omkring den kokande grytan.

Men äfven olyckan har sin öfvergång. Snart
uppstiger ej lågan så högt och vattnet reser sig ej häller. Men
huru förvandladt! Det är ej mer vatten, med köttstycken
dolda i djupet. Det är — köttsoppa, som snart något
af-svalnad kan sättas på konungens och dagakarlens bord och
njutas med stilla fröjd, med glad tacksamhet.»

Liknelsens tillämpning klargör han i en erinran om
det behag, människosinnet kan erfara vid den första för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free