- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
302

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spridda drag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ihågkomma vid förtecknandet af hans skriftställeri under
denna tid. Han »öfversåg och tillökade» prosten Elias
Follins år 1798 författade »försök till en historisk
beskrif-ning öfver Helsingborg», hvilket arbete han under titel
»Helsingborgs historia» utgaf 1851; han lämnade bidrag
till Pehr Thomassons biografier öfver svenska bönder, bland
hvilka lefnadsteckningen öfver Nils Månsson i Skumparp
längre fram (1874) särskildt omtrycktes; han utgaf år 1855
den omfattande släktmonografien »Essen, ett tillägg till
Palmblads biografiska lexikon»; skref under sommaren 1850
en uppsats: »Är sia/ägande ett adiophoron ur kristlig
synpunkt? Ett votum af en svensk präst, på uppmaning
med-deladt de kristna i Amerika»; hvilken uppsats, då striden i
det behandlade ämnet åter uppblossade, d. 24 dec. 1866
och 2 jan. 1867 omtrycktes i svensk-amerikanska tidningen
Hemlandet; deltog jämte Thomander och åtskilliga andra
präster 1849 i försöket att bringa 1819 års psalmbok i
närmare öfverensstämmelse med den heliga skrifts uttryckssätt
och vår evangeliska bekännelse, samt utgaf 1850 åtskilliga
af de predikningar, han s. å. hållit i hufvudstaden. De
återgåfvos dock i så stark förkortning, att de blott i ringa
mån kunna anses motsvara de verkligen hållna muntliga
föredragen.

I en stad, hvilken så som Helsingborg förmedlade
samfärdseln mellan Sverige och utlandet, kunde ju en rätt
liflig tillämpning af det fornkristna budet, att en
församlingsföreståndare borde vara gästgifvare, icke undvikas. W.
ingick aldrig i något stadens »familje-umgänge», men hans
hem stod alltid öppet för besökande; sådana saknades ock
sällan. De gamla vänner, som funnit väg till hemmet i
Vesterstad, drogos äfven hit; nya tillkommo, och på resande
utländingar var ingen brist. Under somrame samlades
ock kring hälsobrunnarna i Ramlösa och i Helsan likasom
ock till badanstalterna där och i staden en mängd
kurgäster från olika delar af landet; W. var vanligen
»brunnspredikant» ; ofta förrättade han först morgonbönen i Helsan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free