Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han mötte motstånd. De slagna från 1865 års riddarhus voro
outtröttliga, och ändtligen 1870 hade de nöjet att se
qvarlefvorna af den De Geerska ministéren, med anföraren i
spetsen, lemna statsrodret i andra händer.
De Geer utnämndes 1870 den 3 juni till president i Svea
hofrätt. Men han var fortfarande verksam för utvecklingen
till ett efterlängtadt slut af den fortgående striden om
klassbeskattning och försvarsväsen. Väsentligt påverkade han 1873
den skrifvelse till K. M:t, hvarigenom riksdagen ändtligen
erkände sambandet mellan skattefrågans och försvarsfrågans
lösning. Men då både formella felaktigheter å regeringens
sida och den ganska allmänna motviljan mot en värnepligtsarmé
föranledde att 1875 års härordningsförslag föll i Andra
kammaren, kallade konung Oscar II De Geer ånyo till
rådkammaren. Här fungerade han åter under fem år, utan att
lyckas lösa den tvistiga och allt mer pinsamma frågan. Men
hvarje fallet förslag bragte dock möjligheten af en lösning
närmare, liksom fordom de fallna representationsförslagen.
Med 1880 års nederlag såg sig De Geer löst från sin »försvarspligt».
Det var, i brist på bättre, ett förslag till beväringens
organisering under fredstid, som nu var regeringens proposition.
»Om regeringen hade mött så stort förtroende, att detta
förslag blifvit antaget, skulle jag ansett mig förpligtad att
egna mina återstående krafter till att föra framåt de stora,
svårlösta frågor, som ligga oss alla om hjertat. Inom några
ögonblick är jag väl löst från en sådan förbindelse, och jag
skall då begära att få nedlägga ett embete, i hvilket jag
ingenting förmår uträtta.»
Så yttrade sig De Geer i Andra kammaren, när han
märkt hur omröstningen skulle utfalla. Och han tillade:
»Historiens dom skall icke fälla mig, att icke hafva menat
väl med Sveriges allmoge; och jag vet med mig sjelf, att jag
menat bäst, då jag sagt dess målsmän hvad jag trott vara
sanningen.»
Dermed lemnade statsministern Louis De Geer riksdagens
Andra kammare och sju dagar senare (den 19 april 1880)
rådskammaren, Redan den 21 väcktes i båda kamrarne – i
den Andra af statsutskottets ledande män – motioner om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
