Bilder och minnen / 17 (1889) Author: Harald Wieselgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Gustaf Lagerbjelke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustaf Lagerbjelke.

(1886, febr.)

Fältmarskalken Rutger von Ascheberg, Carl XI:s
»lärofader» i krigsyrket, residerade i Göteborg såsom
generalguvernör öfver de vestra och södra kustlandskapen, när han
till inspektor öfver sina egendomar i Skåne utsåg Johan
Fistulator, son af en i staden infödd handelsman af utländsk
härkomst. Denne Johan blef efter Aschebergs död anstäld
som tullförvaltare i Karlskrona, och adlades i Carl XII:s första
regeringsår, emedan han så väl skött sin tjenst, att
»tullinkomsterna ökats, fastän spanmålen fick tullfritt införas.»
Då tog han namnet Lagerbjelke.

Sonen Axel växte upp till sjöman, steg till vice amiral,
blef riksråd och friherre samt inköpte efter Ehrensvärd säteriet
Elfsjö i Bränkyrka församling invid Stockholm. Han
gjorde godset till fideikomiss för äldste son. Två fideikommissarier,
öfveramiralen Johan Gustaf, som 1809 fick grefvebref,
och dennes son Axel, generaladjutant, innehade det från
stiftarens död till 1832, då det tillföll grefve Gustaf Lagerbjelke,
Första kammarens nu varande talman.

På Elfsjö föddes han den 6 oktober 1817. Faderlös i unga
år, egde han i farbrodern, den frejdade diplomaten, statsrådet
grefve Gustaf Lagerbjelke, en god rådgifvare. Han skötte
studierna väl och egnade fyra år åt universitetet, der han
både inom filosofiska och juridiska fakulteterna aflade
examina. Så förberedd, kunde han vid nyss uppnådd myndig
ålder som »juris utriusque candidat» erhålla antagningsbevis
i statens tjenst (1838).

Men denna lockade honom icke. Fideikommisset tog honom
i anspråk och han tillfredsställde anspråken väl. Han
blef en driftig jordbrukare, som tidigt slöt sig till »det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>