Print (PDF) - On this page / på denna sida - Carl Fredrik Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23 Riksdags galler i ?6-89.
der lyckades bereda det majoritet, mot sjelfva den gamle
Thore Petré, det liberala borgarståndets mest lysande namn.
Men - tre stånd hade redan förkastat »det byråkratiska
förslaget», innan det erhöll borgarståndets ljumma ja.
Som statsutskottsmedlem hade Waern redan med
framgång verkat för en räntegaranti åt det första förverkligandet af
grefve A. E. von Rosens jernvägsplaner,
Köping-Hult-bola-gets jernväg, och han utnämndes derför 1852 af regeringen
till ordförande i bolagets svenska styrelse, en besvärlig post,
den han i sex år innehade och derefter 18 år senare återfick.
Ett annat regeringsuppdrag erhöll Waern 1862, som Sveriges
kommissarie vid verldsexpositionen i London. Af Göteborg
invaldes han bland stadens äldste 1858, ett uppdrag som 1863
förbyttes i stadsfullmäktig; han var under dess sju första år
denna nya kommunalrepresentations ordförande. Till
riksdagarne återkom han, utom 1856 och 1862, då han var
förhindrad att mottaga uppdraget. Vetenskapsakademien kallade
honom till ledamot 1863.
Till sin femte riksdag i borgarståndet infann sig Waern
som förklarad anhängare af det 1863 framlagda kungliga
förslaget till nationalrepresentationens ombildning. Han var
nu medlem af konstitutionsutskottet. Och när Göteborg 1866
för första gången fick välja riksdagsmän i den nya
representationens båda kamrar, invaldes Waern samtidigt i dem
begge, hvarefter han behöll mandatet för Första kammaren
och afsade sig platsen i den Andra.
Waern deltog först i utarbetande af reglementariska
föreskrifter för den nya riksdagen och af arbetsordning för Första
kammaren, hvarefter han (1868), enhälligt vald, återinsattes
i statsutskottet. Hvad han under sina långvariga beröringar
med statens räkenskaper lärt sig ogilla, var deras
fullkomliga brist på affärsmässighet. Med ena handen lånar staten
ut pengar mot 4*/2 procent, med den andra lånar den upp
mot 9, sade Waern 1867, och kallar en sådan statshushållning
en ren skandal. Arméförvaltningens fonder ville han
öfverföra till statskontorets förvaltning; ipen då det af De Geers,
med Adlercreutz och Ugglas kompletterade, minister föreslogs,
att handels- och sjöfartsfonden icke längre skulle bilda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
