Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Ifvarsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godsegarne, hvilka fordomtima »frälst» sin jord ifrån skatt,
tjensteadel, prester och köpstadsmän, dessa ha växt upp till
tre »privilegierade» stånd, men här sitta det egentliga
svenska folkets representanter. Med konungamaktens hjelp ha
de andra lagt skatt och tunga på Sveriges allmoge och »frälst»
sig sjelfva.
Från riksdagen ha »de tre» väl icke kunnat utestänga
Sveriges allmogemän, men de låta dem der föga betyda. Allt
hvad »hedervärda ståndet» kan säga mot det orättvisa
bibehållandet af tillfälliga gärder, mot ojernna, tryckande skatter
och besvär, hvilka endast lagts på deras jord, träffar döfva
öron. Om aflyftande från »den oprivilegierade» jorden af en
eller flera af dess särskilda skattebördor talas vid hvarje
riksdag inom »hedervärda» ståndet, men riksdagens beslut
dikteras af »de tre». Nu ha de nyligen till och med
beröfvat bonden hans välfångna rätt att bränna bränvin till
hus-behof. Folkskoletvånget kommer också från »de tre».
Majoriteten af de »hedervärde» satte förut föga värde på bokliga
kunskaper, såsom alldeles onödiga för »en bra bonde». Sjelfva
talmannen, som nickar så vänligt emot oss, har kallat 1842
års skolstadga »en kräfta för landet», ty den undervisning,
hon påbjuder, skall medföra »ett tillintetgörande af svenska
bondeståndet».
Detta hade ock erfarna män trott varda följden af en
representationsförändring i så måtto att efter en sådan
aldrig vidare någon bonde skulle komma till riksdagen,
Men åsigterna ha klarnat så småningom, och att den
växande tidningspressen derpå öfvat väsentligt inflytande,
är ganska visst. Och det fortgående fostbrödralaget mellan
»det folkvalda» ståndet i strid mot »det adeliga och andeliga
frälset» har så småningom låtit borgarståndets ljus lysa för
medbröderna från landets domsagor. Stånd med
klassföreträden och klassbeskattning böra ej få söndra det svenska
folket. Så må gerna »svenska bondeståndet» försvinna – och
med det »den oprivilegierade jordens» särskilda »natur».
Ännu har den dagen icke grytt» Kanske är den icke
ens efterlängtad af alla de »hedervärde», Bränvinskriget 1854
har dock omvändt rätt många, och löneförhöjningarna 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>