Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Ifvarsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var till 1859 års riksdag, hemmansegaren Carl
Ifvarsson i Värestorp uppsändes af bondeståndets valmän i
Halmstads, Höks och Tönnersjös härader. Han var född i Voxtorps
socken i Höks härad den 13 februari 1818 och köpte 1838 en
hemmansdel, 1/24 mantal Värestorp, i grannsocknen Renneslöf
vid Lagans södra strand. Jorden är ytterligt mager der i
trakten – flygsand har t. o. m. helt och hållet täckt den
gård, efter hvilken häradet fått namn – men företagsam man
reder sig äfven på mager torfva. Värestorp har en
pappers-verksinrättning, en såg – och kanske ännu flera industriella
anläggningar. Att jordbruket ej kan gifva större afkastning
på deri bundet kapital än 3 proc., är en af Carl Ifvarsson
ofta framhållen åsigt, hvilken dock ej vann medhåll af alla
ståndsbröder, och för sin del fann han sin hufvudsakliga
inkomst på annat håll, än i jordbruk – enligt egen uppgift
till ståndets protokoll. Det är således ej som »storbonde»,
Carl Ifvarsson vunnit anseende inom sin ort. Men hans
redlighet, hans klara förstånd och praktiska duglighet läto honom så
småningom stiga i ortens aktning. Han blef nämndeman
och erhöll andra förtroenden i församling och kornmun.
Skolor funnos ej i hans barndom. Barnundervisningen var
merän-dels föräldrarnes sak, och läsa, räkna och skrifva det
fullgoda måttet. När sedan katekesen kommit till, var gossen
fullärd. Men ynglingen och mannen lärde mycket i lifvets
skola, svensk lag och kameralistik blefvo en duglig
hemmansegare icke gerna främmande. I det halländska
hushållssällskapet vardt Carl Ifvarsson medlem icke långt efter dess
stiftande. I juli 1859 valdes han till riksdagsman.
Under de tre ståndsriksdagar, i hvilka Carl Ifvarsson
deltog bereddes och beseglades ståndsförfattningens slut. 1860
behandlades förslaget om de nya kommunallagarna och
afgafs »de folkvalda» ståndens petition till K. M:t om ett på
allmänna val grundadt representationsförslag. 1863
framlades förslaget och föranledde bondeståndet att till konungen
i stor deputation frambära ståndets tacksamhet. 1865
uppvaktade ståndet excellensen De Geer den 30 november och
antog den nya grundlagen den 4 december, utan ett ord
till protokollet. »I andra kammaren komma bönderna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
