Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Riksdagsgalleri 1886-1889
- Carl Ifvarsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen synas kräfva denna beskattning, så får den nu
vara: blott den ej hvilar på skattejorden till större del än
på andra skatteföremål. »Det starkaste försvaret hvilar på
enighet bland folket» . . . »De ekonomiska bördorna kunna
bli så stora, att man icke har något att försvara» . . .
»Emigrationen tilltar om beväringsöfningarna utsträckas, endast
gubbar, qvinnor och barn få vi qvar för arbetet vid våra
näringar och till landets försvar» . . . Så falla sig tid efter
annan Carl Ifvarssons ord i försvarsfrågan. Ja, han försäkrade
eh gång, då det blott gälde en bättre organisation af
beväringen, icke någon utsträckt öfning, att »folket fruktar att
man bereder sig på något större anfallskrig, efter som man
i tid och otid framkommer med förslag till försvarsväsendets
ordnande».
* *
*
Det är verkligen sant, att härordningsförslagens historia är
en bedröflig historia,, antingen vi betrakta den ur militärisk eller
politisk synpunkt. De ha vexlat mellan legoarmé,
indelningsarmé, värnpligtsarmé och olika sammansättningar af alla tre,
utan fasthållande från det ena året till det andra af hvad som
hvarje gång uppgifvits såsom oundgängligt för ett dugligt
försvar. Dock, en utgång ur den långa striden synes vunnen, och
striden har varit oss nyttig. Otvifvelaktigt har den fört oss ett
godt stycke väg ifrån ringaktningen för det forna bondeståndets
åsigter, under det den jemväl fört denna talrika och vigtiga
samhällsklass ifrån dess gamla känslor af förödmjukelse, hvilka i sin
tur vållat bitterhet och misstro. Öfversitteri å ena sidan,
öfvermod å den andra, ha kämpat ut sina strider, och som forntidens
kämpar, när de funnit hvarandras kraft, slöto fostbrödraskap, så
skall säkerligen också endrägt vinnas, när klassbeskattning
och försvarsväsen hunnit slita sitt gamla föreningsband.
Carl Ifvarsson har arbetat på en lösning, efter sitt sinne,
med utpreglad afvoghet mot utsträckning af beväringsålder
och beväringsöfning. Han anslöt sig dock till 1878 års
»massmotioner», med hvilka landtmannapartiet ville försvara sig
mot den 1877 utslungade beskyllningen för »försvarsvägran».
Det ingifna förslaget omfattade en värfvad stam, dagspenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0040.html
