- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
44

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Olof Wijk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunallagarne kommit till stånd, valdes Olof Wijk till
stadsfullmäktig i Göteborg, och det är han än i dag. Länge
var han medlem af stadens folkskolestyrelse; ännu är han
ordförande i Göteborgs sparbank, så väl som i dess ränte-
och kapitalförsäkringsanstalt, likaså i styrelsen öfver
Göteborgs hamn- och elfarbeten, att icke nämna enskilda
aktiebolag. 1866, sista gången staden Göteborg valde statsrevisor,
lemnades förtroendet åt Olof Wijk. Och kort derpå valdes
han, enligt nya valordningen, till Göteborgs representant i
riksdagens Andra kammare, den tredje i röstetal bland fyra
valde. Björck, Lindström och Hedlund, kamraterna på
Göteborgsbänken, hörde till kammarens talföraste män, men Olof
Wijk teg och hörde på under hela »organisationsriksdagen».
Som suppleant i bevillningsutskottet kunde han jemväl
öfver-vara utskottets arbeten och de i förgrunden framträngande
kamerala frågorna voro honom teoretiskt icke obekanta.
Praktik i deras behandling skulle han icke länge sakna.

*     *
*



I frågan om tullbeskattning på cigarrer höll Wijk sitt
»maiden speech» i mars 1868. Det var nästan ett
»événement». Den anspråkslöse, behaglige unge grosshandlaren var
redan allmänt omtyckt i kammaren, och man längtade just
att få höra honom yttra sig. I bevillningsutskottet hade han
deltagit i frågans behandling. Han framhöll nu sina
synpunkter för dess bedömande, logiskt, enkelt, ledigt, och han
fick kammaren med sig. Kort derefter yttrade han sig om
den kommunala rösträtten, hvars då föreslagna inskränkning
till visst röstmaximum han förordade. 1869 var han medlem
af bevillningsutskottet och yttrade sig flera gånger i dit
hörande frågor, alltid utredande i sak. 1870 invaldes han i
konstitutionsutskottet och tog liflig del i den väldiga
debatten om de politiska rättigheternas frigörelse från religiös
pro-tektionism. Det var då, den nuvarande vice talmannen,
emot den nuvarande talmannens maning att framgå på
rättvisans väg, uppkallade Gustaf Wasa och dalkarlarna, ja
Gustaf Adolf och 30-åriga krigets hjeltar att stödja motståndet
– men utan framgång. Reformen segrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free