Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Olof Wijk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var dock fortfarande mest i bank- och
beskattningsfrågor, Wijk tog till ordet. Den indirekta beskattningen ansåg
han ej böra ökas, snarare den direkta, om statsverket
ovilkorligen fordrade större tillgångar. Mot kammarmajoritetens
»förstuckna privatbankshat» yttrade han sig 1871 med
mycken skärpa, samtidigt med att han kallade bestämmelsen om
tvångskurs på riksbankens sedlar »en fläck i grundlagen».
Och redan nu talade han varmt för utsträckning af gift
qvinnas eganderätt. I den allt häftigare striden om
försvarsfrågan yttrade han sig först vid urtima riksdagen 1871. Det
föreliggande k. förslaget fick hans röst, ehuru ingalunda hans
fulla sympatier. En utveckling till värnepligtsarmé, efter
indelningsverkets aflösning lyser igenom som hans enskilda
framtidstanke.
Ehuru en af »centerns» mildaste andar, blef äfven Wijk
vid den följande riksdagen utesluten ur utskottet, ty
landtmannapartiets stridsplan fordrade det. Hade Wijk än icke
fått klart för sig, att indelningsverk och grundskatter voro
en klassbeskattning, kämpade han dock för häfvandet af en
annan dylik, nämligen lastpenningarne, hvilka han några år
senare kallar »en grundskatt på sjöfarten», under det fyr- och
båkafgiften namnes sjöfartens »bevillning». Men det dröjde
icke länge, innan äfven Wijk sökte främja frid med
skattejorden. I de häftiga utfallen mot skattejorddrotterna deltog
han aldrig.
I bevillningsutskottet återinträdde Wijk 1873 och utträdde
derur först som talman. Här hade han ett arbetsfält, inom
hvilket han var fullt hemmastadd, och icke sällan vunno
hans åsigter gehör inom kammaren. Tull- och
bränvinsbeskattning handläggas af bevillningsutskottet, och striderna
i dessa frågor äro, liksom kärleken, »en gammal historia, men
ständigt likväl ny». Vid 1875 års riksdag, då
»kompromissen» skulle bära frukt i en värnepligtsarmé, hoppades Wijk,
att Ȋfven om vi under denna riksdag icke medhinna att
ordna försvaret mot våra yttre fiender, detta dock må blifva
förhållandet i fråga om fienden inom vårt eget land». Han
yrkade förhöjd bränvinsskatt, men motsvarande nedsättning
i skatt å förnödenhetsartiklar. I allmänhet ville han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
