Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Per Axel Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Per Axel Bergström. 51
emot sig. Och han tillämpade esomoftast under debatterna
i kammaren sin redan 1867 uttalade teori att »ironien mycket
väl lämpar sig för allvarliga ämnen».
Bergströms uppfattning af konstitutionela frågor förde
honom tidigt i opposition mot konstitutionsutskottet, som
»försökte köra fram med kanoner, ehuru det icke tilltrott sig
af-lossa en pistol» (1868), och Bergström kallades snart
»konservativare än regeringen». Hans ställning i Andra kammaren
var icke heller särdeles inflytelserik. Men man lärde sig mer
och mer att icke döma honom efter skarpa ord och häftiga
repliker, utan midt igenom den sträfva ytan se till det
välvilliga sinnet, öppet för rätt många af tidens kraf. Hans
obestridliga kraft och duglighet förfelade icke heller sin verkan,
och ej få af hans motståndare till kammarens protokoll hörde
snart nog till hans personliga vänner. Intrycket af ärlig själ
segrade öfver det af anspråksfull embetsmän, som i början
verkat frånstötande.
Regeringen tillsatte på hösten 1869 en komité för
utredande af den på dagordningen komna myntfrågan, och
Bergström blef en af komiténs medlemmar. I lagutskottets
special-komitéer hade han nedlagt mycket arbete, bland annat för
utarbetande af en dissenterlag, för förordning om
advokatstånd; vid 1870 års riksdag framlade Bergström en skisserad
reorganisationsplan för vår rättskipning: kollegiala
underdomstolar, omfattande både stad och land, med muntlig
process, rättslärdt advokatstånd, och öfver dessa domstolar
endast en kassationsdomstol. Som »slutsten i hvarje folklig
rättsförfattning» sätter han jury, hvilkens införande efter en
dylik reform ej länge skulle låta vänta på sig. Men det vardt
endast »ad notitiam», han framlade sina tankar, och vårt
rättsväsen ha de allt hittills icke kunnat påverka.
Redan vid början af 1870 års riksdag tolkade mången på
regeringen hvad Bergström, under »remissdebatten» i Andra
kammaren, yttrat med alldeles enskild hänsyftning, att han
tyckte sig »spåra en parlamentarisk svanesång», och
riksdags-förhandligarna följdes äfven få veckor efter riksdagens slut
af en ministérförändring. De Geers minister - för så vidt
den ännu fans qvar på taburetterna - afgick, och nya män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
