Print (PDF) - On this page / på denna sida - Per Jakob von Ehrenheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5$ Riksdagsgalleri 1886-89.
ändringar undertidernas lopp»: han försäkrar, att den
kommunala rösträtten ingalunda af regeringen skulle lemnats utan
gräns, om hon anat, att den kunnat leda till kommunalt
envälde. Det hjelper icke. Ehrenheim vill icke bidraga till
ett beslut, som »kan ändra Första kammarens karakter», han
vill ej ändra den 1865 antagna jemnvigten mellan
samhällsklassernas inflytande på dek nya representationen. Den
nya riksdagsordningens kontrasignant erkänner förbindelsen
mellan ståndsbeskattningen och försvars väsendet; öfver vän
och vedersakare förmår han mycket, tills slutligen de
kraftfullaste bland »försvarsköpets» motståndare följa honom på
den beträdda vägen - till utgång ur en resultatlös strid. Men
Ehrenheim följer icke. »Äfven ett godt försvar kan köpas
för dyrt», säger han, »och detta sker, om det köpes med
en orättvisa.» Alldeles samma ord ha män af majoriteten i
Andra kammaren uttalat - lika uppriktigt menade. Det
är blott »orättvisa», som ses ifrån annan synpunkt.
Lätt glömmer man dessutom, under idelig kamp om
samma, ideligen återkommande frågor, hur länge striden
verkligen varat. Det är icke blott »paradisfågelns» sång, som
låter åhörarne glömma tiden. Eller kan det t. ex. för vice
talmannen Ehrenheim stå klart, att alldeles lika lång tid
nu förlupit ifrån kommunallagarnes promulgerande, som den,
hvilken skiljer ridderskapet och adelns »gemensamma tanke»
om sjelfskrifvenhetens upphörande - från ridderskapet och
adelns eget upphörande som politiskt riksstånd?
Liksom Första kammarens talman, har äfven dess
vice-talman utländsk härkomst. Först hans farfar föddes inom
Sveriges gräns, ehuru slägten alltifrån Westfaliska freden
räknats bland svenske undersåter. Från Polen öfver
Pommern och Lifland gick dess väg till Sverige och dess
riddarhus. Den adlade Ehrenheim dog som
generalkrigskommissarie i Lifland och Kurland, efterlemnande förmögenhet,
hvilken satte sönerna i stånd att köpa gods och Jernbruk i
Sverige. Den andre i ordningen blef brukspatron på
Ma-lingsbo i Dalarne, ännu för få år sedan tillhörigt hans ätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
