Print (PDF) - On this page / på denna sida - Liss Olof Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liss Olof Larsson.
(1887, febr.)
Dalarnes krigshistoria är vida mer framstående än dess
parlamentariska. Under det häfden känner dalabönders här-
tåg emot både utländsk och inhemsk öfverhet i landet, ja till
och med emot den i Stockholm församlade riksdagen, känner
det svenska bondeståndets riksdagshistoria ett, jemförelsevis
mot andra provinsers kontingent, ganska lågt antal dalamän
bland ståndets ypperste. Det är dock att märka, att dala-
männen under Matts Perssons ledning 1809 bildade sjelfva
kärnan i bondeståndets motstånd mot antagande af en kon-
stitution, som icke innefattade all jords lika beskattning. Från
dalamännens riksdagsbänk hördes ock tid efter annan hårre-
sande skildringar om nöd och skattebördor. Men det var i
enkla ord, med pust och suck. De djupa känslorna äro hos
nordbon fåordiga, och särskildt hyllar dalabonden af forno
gamle kung Göstas sats: »en gång tala och dervid blifva är
bättre än hundrade gånger säga». Dess märkligare är det,
att den nya riksdagen visar oss en dalabonde, som icke alle-
nast tillhör riksdagens ledande stormän, utan jemväl kan
räknas bland dess talföraste.
Liss Olof Larsson är född den 17 januari 1838 i Vestan-
nors by, Leksands socken, helt nära Siljan och Dalelfven.
Storskiftet hade redan på 1820-talet ordnat byamännens egor,
så att Lissa-gården fått sitt. På den gården satt Liss Lars Ols-
son, riksdagsman för sin ort ifrån 1844, en ståtlig dalabonde
och dugande man, men i det politiska lifvet föga bemärkt,
ehuru under en lång följd af riksdagar medlem af bondestån-
det. Hans son Olof fick gå i sockenskolan tills han*vid 14
års ålder var behöflig för hemmansbruket, men långt dess-
förinnan hade han fått taga del i gårdsarbetet. Nu skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
